DET ÄR SÅ LÄTT ATT GÅ VILSE I VÄRLDEN. HERRE, SE TILL OSS, LED OSS BORT FRÅN ALLA OLYCKSVÄGAR. PRÖVA OSS, KÄNN VÅRA TANKAR. BEVARA VÅRA HJÄRTAN ÖDMJUKA OCH LYSSNANDE. LED OSS TILL DEN EVIGA VÄGEN, SOM LEDER DIT DÄR DU ÄR.

Ps.139

HERRE, du rannsakar migoch känner mig.Om jag sitter eller står vet du det,du förstår mina tankar fjärran ifrån.Om jag går eller ligger ser du det,med alla mina vägarär du förtrogen.Innan ordet är på min tungavet du, HERRE, allt om det.Du omsluter mig på alla sidoroch håller mig i din hand.Den kunskapen är för underbarför mig,den är så hög att jag inte kanfatta den.Vart kan jag gå för din Ande,vart kan jag fly för ditt ansikte?Stiger jag upp till himlenär du där,bäddar jag åt mig i dödsriketär du där.Tar jag morgonrodnadens vingar,gör jag mig en boningytterst i havet,ska också där din hand leda migoch din högra hand hålla mig.Säger jag:”Låt mörker täcka migoch ljuset bli natt omkring mig”,så är inte mörkret mörkt för dig.Natten lyser som dagen,mörkret är som ljuset.Du har skapat mina njurar,du vävde mig i moderlivet.Jag tackar dig för attjag är så underbart skapad.Underbara är dina verk,min själ vet det så väl.Benen i min kroppvar inte osynliga för dignär jag formades i det fördolda,när jag bildades i jordens djup.Dina ögon såg mignär jag bara var ett foster.Alla mina dagar blev skrivnai din bok,formade innan någon av demhade kommit.Hur ofattbara är inte dina tankarför mig, Gud,hur väldig är intederas mångfald!Räknar jag demär de fler än sandkornen.När jag vaknar är jag kvar hos dig.Gud, om du bara ville dödade gudlösa!Bort från mig, ni blodtörstiga!De talar om dig med svek i sinnet,de har fört dina städer i fördärvet.Skulle jag inte hata demsom hatar dig, HERRE,och avsky demsom gör uppror mot dig?Jag hatar dem med starkaste hat,mina fiender har de blivit.Rannsaka mig, Gud,och känn mitt hjärta,pröva mig och känn mina tankar.Se om jag är på en olycksväg,

och led mig på den eviga vägen

 /Per-Arne Imsen